Mer en helt vanlig dag för en tonårsmamma

En helt vanlig dag för en tonårsmamma 3

Så går en dag i ljus och mörker, då jorden vrider sig runt sin axel...
Visst är det fantastiskt att vara tonårsmamma. Att vara mamma med allt vad det nu innebär är toppen. Man ska alltid hålla sig lugn, lirka om saker och ting. Bete sig "vuxet" och "moget". Aldrig falla ner till tonåringens nivå...

 Dottern kommer med stampande steg ner för trappan och räcker fram sin mobiltelefon till mig och ber mig prata med personen i luren. Jag säger hallå och hör en röst säga att jag ska spränga ditt hus. "Psykstörd" som jag är (dvs totalt omogen) sjunker jag till samma nivå som killen i luren och talar myndigt om för rösten i luren, att han ska passa sig, annars kommer jag att skära ballen av honom. Där efter sliter dottern min till sig luren, lägger på och jag får en mindre utskällning.

-Sådär kan du inte säga fattar du väll, mamma vad pinsam du är.

-Men ingen ska ringa hit och hota, försöker jag i ett lamt försök försvara mig med.

Okej, jag erkänner, visst var jag OTROLIGT BARNSLIG och morgonen därpå får jag ytterligare en utskällning av min kära make. JAG VET ATT GJORDE FEL, men jag blev så in i helskotta förbannad. Ingen och då menar jag INGEN ska ringa till min dotter och hota henne, jag skulle kunna skära ballen av killen och stoppa upp den där bak om han på något sätt skadade henne, eller jag skulle jaga den person som hotade eller skadade något av mina barn med en blås lampa, så, nu fick jag det sagt.
Alltså blev jag själv en tonåring för en stund och tappade allt vad som heter "att vara vuxen", visst jag erkänner, pinsamt pinsamt är det. Jag hoppas att mina nära och kära glömmer bort denna otroligt dumma insident så fort som möjligt.

Nåja, nog talat om den saken, killen ringde i alla fall inte tillbaka någon mer.
När vi sedan dagen därpå bänkat oss vid matbordet, får dottern tag i ett reklamblad där juldekorationer lyser med sin närvaro.

-Åååå säger hon och börjar genast räkna upp vad hon önskar sig i julklapp. För ett ögonblick känner jag hjärtklappning, svetten rinner, nu kommer det hinner jag tänka och försöker febrilt gissa mig till hur stor årets julklapps budget kommer att bli, räknar plus och minus trotts att jag inte är något matte geni.

-Jag önskar mig en laptop (pris: 4990), juicy coture mysdräckt (pris: 1749), ipod (pris 2179), pengar (2000 sek) och en ny mobil (pris: 2784, utan abonemang), till saken hör att fröken fick en sprillans telefon i konfirmations present där abonemanget sträcker sig i 18 månader till.  Telefonen borde vara i fint skick, men då dotterns sätt att kommunicera med sina vänner går genom att skicka sms, föll telefonen i bitar efter att hon skickat över 10.000 sms på 3 månader!!! Jag skojjar inte, hon hade verkligen skickat så många sms! HELT GALET, tur att hon använder ett kontant kort till sina sms, annars hade hennes mamma och pappa nog varit luspanka, helt utan stålar, fattilappar, gått i personlig konkurs osv.

Summan av kardemumman för att fröken oj, jag glömde "prinsessan", ska blli nöjd på julafton krävs det en budget på  13.702 sek! Och det är bara hennes, oj jag glömde "prinsessans" julklappar, sedan har vi hennes syskons julklappar och till svärföräldrarna, svägerskan med sambo och så vidare, listan blir lång. Alltså skulle jag behöva vinna storvinsten på lotto, för att kunna tillfredställa speciellt "prinsessans" önskelilsta.

Det blir nog till att köpa trisslotter och lägga in lotto/joker, v75 rader, så det står härliga till i ett febrilt försök att vinna storkovan.

Och tacksam som hon är den lilla "prinsessan" gapar hon att jag inte hjälper henne att leta strumpor, då hon måste hinna med bussen. MINA STRUMPOR som hon tagit och slarvat bort så att jag själv INTE hittar några då JAG behöver det. Eftersom jag inte hade någon lust att hjälpa henne, för att jag anser att hon borde vara försiktigare med vart hon slänger sina kläder och MINA kläder mm, ville jag helt enkelt inte hjälpa till. Då svarar hon med förhöjd röst att -TACK FÖR INGENTING, DET SKA JAG KOMMA IHÅG!

Ska hon komma ihåg?!!  Grrrrrrrrrr, mitt hår blir lite tunnare och gråare för varje gång vi hamnar i dessa diskussioner och tänk jag är över trettio år och nästan död.
Alltså tar jag mig samman...hon är ju så söt och gullig (när djävulen som bor i hennes kropp vilar)

Men jag älskar henne ändå och hennes syskon såklart.
Och så går en dag i ljus och mörker, då jorden vrider sig runt sin axel....