En av dem roligaste...

Filmerna jag sett på länge. Eller jag ska nog säga att den här  filmen är den jag skrattat mest till under hela filmen på över minst 15 år.

Teamet bakom In the Loop och Nathan Barley är tillbaka med Four Lions – en kritikerhyllad, vansinnigt rolig satir om ett gäng jubelåsnor som också råkar vara självmordsbombare. Filmen gjorde stor succé på Stockholms filmfestival och Sundance-festivalen där den nominerades till stora jurypriset. Renommerade Empire Magazine kallar den ”en av 2000-talets mest originella, provokativa och hållbara komedier”. Four Lions är nyskapande brittisk humor när den är som allra bäst!

Trotts humorn i filmen ligger det en allvarlig underton som man ej ska förbise. Men den här filmen får en 4½ av 5 i betyg av mig.

SE DEN!

Jag är Ozzy Osbourne...

Är boken jag läser just nu. Och det är länge sedan jag läst en så rolig självironisk bok, där huvudpersonen (i det här fallet Ozzy) beskriver sitt liv.

Ja, eller det han minns iallafall. Återkommer med en recension när boken är färdigläst...

Bilden är stulen från http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9113034154

Snickeriet...

Jag har fått förmånen att gå och snickra några gånger i veckan och det har verkligen varit balsam för själen. Det passar mig som handen i handsken! Jag har alltid varit en "sucker" på inredning och så, men möbelsnickeri är det som fångat mitt intresse på senare tid. Därför är det så kul att dels lära sig tekniken och tänket och material. Nu blir det inget möbel (tv-bänk) amatör snickrande.

Min vision är att bygga en tv-bänk till sovrummet och den här gången på riktigt, ingen koloss i plockepinn form. Utan en riktig fackmannamässigt korrekt byggd möbel. Måste bara lära mig maskinerna och deras funktion.

Även fast träslöjd var en av mina två favoritämnen i skolan "missade" jag just den lektionen då vi fick lära oss att svarva. Men det har jag fått lära mig nu!

Det här är resultatet av svarvningen...

Och så här SNYGG kan man vara i ett par snickarbrallor...

Nu blir det...

Inlägg på inlägg...

Jag har ju inte bloggat på länge och tänkte försöka summera allt som jag velat skriva om, men av någon anledning inte haft tid till.

Nu ska jag bara komma ihåg nåt...

Inte lång efter att Wilma blev sjuk och opererades blev vår andra älskade hund Järv Sjuk. Så pass sjuk att vi var tvungna att att låta honom somna in.

Saknaden är enorm. Speciellt eftersom han tog en ganska stor plats i vår familj. Det må vara svårt för en som inte har sällskapsdjur att förstå men det är verkligen som att förlora en familjemedlem, som ett barn eller som att förlora sin bästa kompis.

Jag ska inte skriva så mycket mer om det förutom att vi saknar honom enormt mycket...

 

Då var det dags igen...

Att bli upprörd över dumheterna som pågår i vårt samhälle!

Idag ska det handla om FAS3.

Du bör LÄSA Anders Widéns blogg!!!

Även fast du själv kanske inte är drabbad bör det ligga i varje enskild individs intresse att bli medveten om vad Regeringens politik går ut på.

Det ämne detta inlägg kommer att handla om har fått ytterst lite uppmärksamhet i media. Kanske för att det är ett känsligt ämne och det är jobbigt att se på de som nu är/blir samhällets "outcasts". En vanlig uppfattning av dessa individer är att de är "lata" människor som på grund av "lathet" och ovilja väljer att inte söka jobb eller arbeta.

Men alla miljoner som regeringen lagt på projektet av FAS3 påvisar inga märkbara resultat. Det har snarare haft motsatt effekt, där de drabbade känner sig misslyckade och så vidare. Även fast viljan hos den drabbade finns har FAS3 inte skapat nämnvärt mycket arbeten. Och det är allt fler som går mot FAS3, 40.000 för att vara exakt.
En orsak till FAS3 är lönedumpning och just nu är det dem kommunal anställda som är i hetluften. Finansminister  Anders Borg anser att en ingångslön för en kommunalanställd som ligger på ungefär 16.000 per månad är för hög. Jag kan villigt erkänna att jag är ytterst tacksam över att jag inte/aldrig arbetat inom den kommunala sektorn. Sveriges finanspolitik går till stor del ut på att hålla inflationen nere och det gör också att vi hamnar högt på OECD listan.

Men hurkommer ekonomin se ut i längden? Och sänks lönerna drastiskt som till exempel många som går något arbetsmarknads program är inkomsten ca 5000:-, vilket leder till minskad konsumtion som även det får konsekvenser för stadsfinanserna.

När Anders Widén filmade ett FAS3 möte hos arbetsförmedlingen och sedan lade upp filmen på Youtube fick han uppmärksamheten han länge sökt hos media. Men efter publiceringen av filmen blev han en opålitlig person som även beskylldes för att  ljuga och fabricera bevisen han filmat. Därför nekades hans begäran om dokumentation angående vad för slags "signaler" AF redovisar till regeringen gällande arbetsmarknadspolitiken och specifikt gällande FAS3.

Han hänvisas till chefen på AF som på grund av förtroende brist inte är villig att lämna ut betydande dokument, trotts att de bryter mot Förvaltningslagen.

Syftet med filmen och den fakta Anders Widén redovisar i sin blogg är att FAS3 inte fyller sitt "syfte" såvida syftet inte är en medveten strategi för att sänka löner utan medborgarnas medvetenhet. Och när det är ett faktum, är det redan för sent.  

Om du är minsta intresserad av "din" egen ekonomi och vilken utbildning du bör ta magisterexamen i. Bör du LÄSA länkarna ovan samt den här bloggen!

Som jag skrivit tidigare kommer jag aldrig sluta bry mig! Eftersom det är inte bara min framtid som går mig tillmötes Det gäller även mina barn och vilka förutsättningar dem har i framtiden...

Vad ska Petra pyssla med...

Idag då..?

Efter fiaskot med att gå till sängs vid kristlig tid igår. Steg jag idag upp med tuppen i morse, eller nästan i alla fall . Fast det berodde nog mest på obehaget av några timmars sömn på soffan som gett märkbara tecken på min åldrande kropp som numera påverkas av obehag i form av smärta. Och har man oturen att sova på material som" inte" är skapad för ergonomisk kroppsvila och sömn. Blir längtan att spendera natten i en säng än mer uppenbar. Därför har jag bestämt mig för att undvika alla eventuella situationer som kan leda till att falla i sömn på "icke" tänkvärd plats. Så ikväll räknar jag med att fiaskot med att inte komma i säng vid kristlig tid är ett minne blott.

Projekt "klippa hår" på de manliga deltagarna i familjen är det jag tänkt roa mig med härnäst. Maken är med kniven mot strupen redo att bli näste man till barberarstolen fast med "utebliven" ansiktsrakning då förstås. Men dansbands dandy frillan kommer att elimineras för den här gången...

Vågen står idag på 61,5kg nu är det 3,5kg kvar tills målvikten är nådd. I skrivande stund är viktminskningen -27,4kg! Det känns både som ris och ros. Många av kläderna jag köpt i tröst är numera ute ur garderoben. Men när jag nu märker hur klädesplaggen sinar, känns det ledsamt ibland. I alla fall  tills jag stöter på kläder som jag helt glömt bort att jag ens hade och som dessutom är supersnygga, upp to date och sitter som smäck på min snygga kropp. Då är sorgen över "att ha eller inte ha" kläder som bortblåst! Bara för det ska jag nu springa upp till garderoben och se om jag hittar ett par byxor jag inte över all skålig framtid trodde skulle smycka mina ben hehe :-)

Nästa gång jag kommer att beklaga mig över kläders vara eller inte vara kommer nog bli när det är dags för att doppa sig i havet och det är ju en helt annan historia.

Jag har även tänkt mig att göra ett tappert försök till att smeta in lite make up i fejjan. Dels för att jag ser ut som om jag råkat ut för någon mystisk blåmärke àla prickigkorv, åldersfläckar, rodnad  i ansiktet efter att jag insett och bevisat att allt som heter "black head" elimination formula hit och dit, till och från, and so on, and so on... Bara är en stor lögn som vi konsumenter som lider av fåfänga luras till att investera pengar i. Även fast man redan vet att varan troligtvis är falsk finns det ju faktiskt en promilles, micro promilles, macro promilles chans att just det här preparatet är det som funkar. Men så blev det inte den här gången heller, and the life goes on.

Apropå fåfänga har jag nyligen typ för bara några veckor sedan upptäckt att jag har rynkor! Kan tyckas vara fåfängans fåfänga kanske mest med tanke på att jag aldrig brytt mig om sådant förut och egentligen är det väll inte rynkorna som är det stora problemet heller. Men eftersom det numera inte sminkas per rutin ska jag nu försöka sminka till mig en liten rutin som inte tar en och en halvtimme. Övning ger färdighet brukar det ju heta. Men i mitt fall handlar det nog mer om att underhålla färdigheten för att undvika all framtida idiotiska tilltag av slag som kallas för fåfänga. Så det så...

Nej, nu är det dags att hugga saxen i makens hår och prova brallorna för att se om dem kan tas i bruk redan nu. För jag hoppas hoppas att jag inte i ett svagt ögonblick fått för mig att slänga dem...

Ok, nu är det egentligen...

Dags att lägga sig! Och egentligen är det här inlägget bara för att se om de nya inställningarna trätt i kraft.

So i'll be back wery soon...