Influensa och maginfluensa samtidigt?
Så sjuk som jag är nu har jag inte varit på flera år. Men trotts snorandet och de frekventa besöken på wc är inte hälften så jobbiga som "kliet" i halsen! Jag skulle kunna trycka ner diskborsten i halsen om det gick. Maken är något less på mig för att jag hostar så mycket på natten och håller honom vaken.
I förrgår morse fick jag veta att maken sparkade på mig i sängen för att få tyst på mig och imorse kunde han inte snoosa så länge som han ville för att jag "hostade så att det lät som att lungorna skulle flyga ut".
Alltså ska jag vila så mycket jag kan och försöka kurrera mig, från dessa virus som i skrivande stund gör ett besök i min kropp.
Imorgon är en ny dag...
måndag 27 december 2010
Snart vårtor...
På hjärnan!
Det jag tjatat om så många gånger och tyckt synd om mig själv för all framtid, är tekniken! Datorer, tv, dvd och videokameror. Men min största fiende är de olika mjukvaruprogramen som medföljer dessa tekniska apparater.
Igår åkte maken och jag hem till svärföräldrarna för att koppla in en router, så att dem kan surfa trådlöst på sin nya laptop. Efter ungefär 2 timmar lyckades jag få igång det trådlösa nätverket och kände en viss seger inom mig. Yes, jag lyckades!
Så idag beslutade jag mig för att än en gång för att ta itu med min egen dator. Den har betett sig konstigt i veckor nu, eller rättare sagt några dagar efter det jag gjort en destruktiv systemåterställning.
Om mitt minne funkade på rätt sätt, skulle jag snart kunna doktorera i dator/mjukvaro vetenskap. Men det kanske har blivit för mycket för min hjärna att ta in, därför faller det bort i glömska.
Nu under kvällen har jag roat mig med att läsa om olika virusprogram och övervägt vad som är bäst eller sämst. Hittade ett program som många verkar rekommendera.
Fast nu är jag så trött i skallen, så jag ska faktiskt kolla på tv en stund och sedan försöka sova lite.
Dessutom är jag sjuk och borde egentligen vila. Men finner det svårt när datorn krånglar. Hur som hellst är det dags att slita sig från datorn nu.
Ja, så får det bli...
Det jag tjatat om så många gånger och tyckt synd om mig själv för all framtid, är tekniken! Datorer, tv, dvd och videokameror. Men min största fiende är de olika mjukvaruprogramen som medföljer dessa tekniska apparater.
Igår åkte maken och jag hem till svärföräldrarna för att koppla in en router, så att dem kan surfa trådlöst på sin nya laptop. Efter ungefär 2 timmar lyckades jag få igång det trådlösa nätverket och kände en viss seger inom mig. Yes, jag lyckades!
Så idag beslutade jag mig för att än en gång för att ta itu med min egen dator. Den har betett sig konstigt i veckor nu, eller rättare sagt några dagar efter det jag gjort en destruktiv systemåterställning.
Om mitt minne funkade på rätt sätt, skulle jag snart kunna doktorera i dator/mjukvaro vetenskap. Men det kanske har blivit för mycket för min hjärna att ta in, därför faller det bort i glömska.
Nu under kvällen har jag roat mig med att läsa om olika virusprogram och övervägt vad som är bäst eller sämst. Hittade ett program som många verkar rekommendera.
Fast nu är jag så trött i skallen, så jag ska faktiskt kolla på tv en stund och sedan försöka sova lite.
Dessutom är jag sjuk och borde egentligen vila. Men finner det svårt när datorn krånglar. Hur som hellst är det dags att slita sig från datorn nu.
Ja, så får det bli...
fredag 24 december 2010
Vilken trevlig afton...
Det är andra julen på rad som handlat mer om umgänge än julklappar. Och kanske beror det på åldern, men inga julklappar i världen slår trevligt sällskap med familjen och god mat. Jag saknar dock mina döttrar. Amanda är så stor nu att utelivet med polare lockar mer. Jag kan bara ana hur bråttom ut hon hade efter klappar o mat hemma hos sin far. Loppan däremot firar jul i en bil någonstans i Luxenburg på väg till Espania. Kul för henne! Men ungen firar jul utan "vår" familj för första gången. Känns lite märkligt. Men precis som man själv blir gammal, växer barnen upp o på börjar frigöra sig. Hur som haver har denna afton varit otroligt mysig. Men jag sänder en jul kram till döttrarna som är på vift. Så går en dag i ljus o mörker när jorden snurrar runt sin axel...
torsdag 23 december 2010
Jason Castro- Love Uncompromised Album Version
Hittade den här sköna låten som kommer att spelas frekvent i mitt hem...
Jag undrar vilken...
Tidszon blogg klockan går efter?
Det står märkliga tider under inläggen. Tider som inte överensstämmer med realtiden och inte har jag hittat någon inställning där man kan korrigera tiden.
Ja,ja, det är ju inte som att hela världen går under för att klockan i bloggen lever sitt eget liv...
Det står märkliga tider under inläggen. Tider som inte överensstämmer med realtiden och inte har jag hittat någon inställning där man kan korrigera tiden.
Ja,ja, det är ju inte som att hela världen går under för att klockan i bloggen lever sitt eget liv...
Måste köra...
Den här artikeln igen, då jag blir argare och argare när jag tänker på vad hon (Helena Riviér) verkligen säger.
Okej, jag tänker så här, vad menar hon med att arbetslösa och eventuellt sjuka peroner (den sist nämnda framgår inte i texten) lever, utnyttjar och parasiterar på skattepengar som hårt arbetande människor tjänat ihop åt staten.
Men varför nämner hon inte att arbetslösa och sjuka betalar också in skatt precis lika många procent som den som jobbar!
Kanske lägger hon sin tes på att "arbetslösa" inte drar in lika mycket skatt som den som jobbar, fast det beror troligtvis på att en "arbetslös" person inte tjänar lika mycket pengar till staten pg a inkomstskillnader och då skatten dras efter inkomst.
Men det är fel att påstå att en person som är arbetslös lever på skattebetalarnas pengar för det är inte sant och egentligen vet folk det. Men vem som hellst som inte vet kan ju tro på den lögnen och på så vis får vi ett skevt samhälle. Jag är övertygad om att ingen som kan jobba frivilligt går hemma, möjligtvis en liten promille, men de flesta vill nog arbeta.
När hon dessutom tycker "att media ska akta sig" för att ge negativ publicering om regeringens beslut och dess följder, blir jag mörkrädd! Sverige som varit en av de starkaste länderna i världen som verkligen värnat om yttrandefriheten och om en politiker använder den typen av dolda hot, som egentligen aktivt borde jobba för att yttrandefriheten ska bli starkare, trotts negativ kritik från medierna. Alla tycker olika och det ska man respektera!
Här nedan kan ni läsa intervjun:
Helena Rivière om A-kassan
Hur går det med samhällsandan om människors agerande eller brist på agerande inte får några konsekvenser? Är det otänkbart att begära lite positiv respons av människor som fått del av arbetsmarknadspolitiken med alla dess insatser?
Och hur är det med gränssnittet mellan politikens makt och mediernas makt? Man kan tycka - jag tycker - att den som frågar ut en politiker skulle ha någon liten tanke på politikens breda ansvar för landet, för den långsiktiga utvecklingen, för att få människor i arbete hellre än att betala dem för att inte arbeta.
Vad ska man säga om arbetslösa som gått igenom hela arsenalen av insatser i arbetsmarknadspolitiken: fas 1, i form av jobbsökaraktiviteter, arbetslivsinriktad rehabilitering och förberedande utbildningar, och fas 2 genom arbetspraktik och arbetsträning. De har i princip prövat allt, i åratal, utan framgång, och till slut hamnar de i fas 3. I fas 3 får de ytterligare en chans att visa sin duglighet genom att arbetsgivaren får betalt för att ta in dem. De får referenser och sysselsättning, och mellan 4 500 och 14 000 i månaden beroende på om de kvalar in i försäkringen genom tidigare arbete eller inte. Arbetsgivaren får 200 kr om dagen i kompensation för att han eller hon ordnar med handledning, stöd och gemenskap.
Denna fas 3 har av riksdagsledamoten Monica Green (S) i plenisalen kallats slaveri, och den eminente utfrågaren Tomas Ramberg i Ekots lördagsintervju hamnade i närheten av det när han beskrev sysselsättningen i fas 3 som oavlönat arbete. Genom sina frågor var han tydlig med att han i princip delade Monica Greens uppfattning: - Vad har arbetslösa för nytta av mellan 2 000 och 9 000 i månaden? (sade han) Varför anställa mig när man kan få mig gratis? Varför får de inte pengar som det går att leva på? Varför nöja sig med något likvärdigt med socialbidrag för att gå till ett jobb? Varför ska man behöva dra ner på sin ekonomiska levnadsstandard?
Där hamnar man i den politiskt intressanta frågeställningen: vad är rätt? vad är fel?
I den anda av socialdemokrati som fortfarande omger oss är svaret på alla Tomas Rambergs frågor att alla människor ska kunna leva som alla andra (på skattebetalarnas bekostnad). De ska vara opåverkade av sin arbetslöshet (och däri ligger också frånvaron av en slutgräns för a-kassan). De ska anställas och få lön som alla andra även om de i åratal visat sig vara icke anställningsbara med normala mått mätt.
Vad skapar det för drivkrafter i ett samhälle om människors agerande eller brist på agerande inte får några konsekvenser? Är det så otänkbart att begära lite positiv respons av människor som fått all den hjälp och fått del av alla de insatser som fas 1 och 2 erbjuder? Det är min fråga.
Den som hamnar i fas 3 kommer in på en arbetsplats, får en sysselsättning, får struktur på sitt liv, får en språngbräda för att komma vidare, fattar vilken frihet arbete och egen försörjning innebär jämfört med åtgärderna. Socialdemokraterna sjunger ju om det egna ansvaret för att utverka den friheten... "slav stå upp för att slå dig fri". De sjunger inte: ge mig en genomsnittlig levnadsstandard på andras bekostnad.
Då kommer jag till nästa problem som är gränssnittet mellan makten politik och makten medier.
Politiken redogör för avsikterna med sina reformer. Hillevi Engström, arbetsmarknadsministern, gav utredande och klargörande svar på Tomas Rambergs frågor. Hon förklarade gång på gång på vad sätt många enskildheter i a-kassan är delar av en helhet som syftar till att främja arbetslinjen. Vi har en mycket generös a-kassa i ett OECD-perspektiv, skattefinansierad till 70 %, med 60 miljarder, av vilka hälften går till åtgärder. Taket i försäkringen är inriktat framför allt på dem med låga inkomster, och kan behöva ses över. Premien i försäkringen följer risken, olika hög för olika risk. Avgifterna är en drivkraft till arbete på samma sätt som jobbskatteavdraget är det.
Man kan tycka - jag tycker - att utfrågaren av en politiker skulle ha någon liten tanke på politikens komplicerade roll i ansvaret för landet, i ansvaret för den långsiktiga utvecklingen, i ansvaret för att få människor i arbete hellre än att betala dem för att inte arbeta. Man kan också tycka att utfrågaren skulle tänka igenom vilket budskap han kommer att förmedla med sina frågor och akta sig för populism. Är det fortfarande rimligt i ett statsfinansiellt perspektiv på lång sikt att göra sig till tolk för utökade utgifter i socialförsäkringarna (dit a-kassan brukar räknas). Är det helt otänkbart att begära att medierna i någon mån delar ansvaret för landet?
Ekots lördagsintervju är det bästa vi har av seriös samhällsinformation på Sveriges Radio. Tomas Ramberg är den smidigaste och samtidigt intelligentast skoningslösa utfrågare vi har. Han lyssnar och för samtalet framåt, han vänder och vrider på frågeställningarna och ställer de frågor som grundar sig i kännedom om vilka de ömma punkterna är. Han om någon borde vara vaksam på att inte falla in i den snällism som nu utgör socialdemokratins interna problem i relation till ett modernt samhälles krav.
(Artikeln ovan är hämtad från följande länk http://www.newsmill.se/node/31288 .
Okej, jag tänker så här, vad menar hon med att arbetslösa och eventuellt sjuka peroner (den sist nämnda framgår inte i texten) lever, utnyttjar och parasiterar på skattepengar som hårt arbetande människor tjänat ihop åt staten.
Men varför nämner hon inte att arbetslösa och sjuka betalar också in skatt precis lika många procent som den som jobbar!
Kanske lägger hon sin tes på att "arbetslösa" inte drar in lika mycket skatt som den som jobbar, fast det beror troligtvis på att en "arbetslös" person inte tjänar lika mycket pengar till staten pg a inkomstskillnader och då skatten dras efter inkomst.
Men det är fel att påstå att en person som är arbetslös lever på skattebetalarnas pengar för det är inte sant och egentligen vet folk det. Men vem som hellst som inte vet kan ju tro på den lögnen och på så vis får vi ett skevt samhälle. Jag är övertygad om att ingen som kan jobba frivilligt går hemma, möjligtvis en liten promille, men de flesta vill nog arbeta.
När hon dessutom tycker "att media ska akta sig" för att ge negativ publicering om regeringens beslut och dess följder, blir jag mörkrädd! Sverige som varit en av de starkaste länderna i världen som verkligen värnat om yttrandefriheten och om en politiker använder den typen av dolda hot, som egentligen aktivt borde jobba för att yttrandefriheten ska bli starkare, trotts negativ kritik från medierna. Alla tycker olika och det ska man respektera!
Här nedan kan ni läsa intervjun:
Arbetslösa borde vara tacksamma för hjälpen
Helena Rivière om A-kassan
Publicerad: 2010-12-16, Uppdaterad: 2010-12-16
Är det så otänkbart att begära lite positiv respons av människor som fått all den hjälp och fått del av alla de insatser som fas 1 och 2 erbjuder inom arbetsmarknadspolitiken? Det skriver Helena Rivière, tidigare moderat ledamot i riksdagens socialförsäkringsutskott.
Ekots lördagsintervju
Och hur är det med gränssnittet mellan politikens makt och mediernas makt? Man kan tycka - jag tycker - att den som frågar ut en politiker skulle ha någon liten tanke på politikens breda ansvar för landet, för den långsiktiga utvecklingen, för att få människor i arbete hellre än att betala dem för att inte arbeta.
Vad ska man säga om arbetslösa som gått igenom hela arsenalen av insatser i arbetsmarknadspolitiken: fas 1, i form av jobbsökaraktiviteter, arbetslivsinriktad rehabilitering och förberedande utbildningar, och fas 2 genom arbetspraktik och arbetsträning. De har i princip prövat allt, i åratal, utan framgång, och till slut hamnar de i fas 3. I fas 3 får de ytterligare en chans att visa sin duglighet genom att arbetsgivaren får betalt för att ta in dem. De får referenser och sysselsättning, och mellan 4 500 och 14 000 i månaden beroende på om de kvalar in i försäkringen genom tidigare arbete eller inte. Arbetsgivaren får 200 kr om dagen i kompensation för att han eller hon ordnar med handledning, stöd och gemenskap.
Där hamnar man i den politiskt intressanta frågeställningen: vad är rätt? vad är fel?
I den anda av socialdemokrati som fortfarande omger oss är svaret på alla Tomas Rambergs frågor att alla människor ska kunna leva som alla andra (på skattebetalarnas bekostnad). De ska vara opåverkade av sin arbetslöshet (och däri ligger också frånvaron av en slutgräns för a-kassan). De ska anställas och få lön som alla andra även om de i åratal visat sig vara icke anställningsbara med normala mått mätt.
Vad skapar det för drivkrafter i ett samhälle om människors agerande eller brist på agerande inte får några konsekvenser? Är det så otänkbart att begära lite positiv respons av människor som fått all den hjälp och fått del av alla de insatser som fas 1 och 2 erbjuder? Det är min fråga.
Den som hamnar i fas 3 kommer in på en arbetsplats, får en sysselsättning, får struktur på sitt liv, får en språngbräda för att komma vidare, fattar vilken frihet arbete och egen försörjning innebär jämfört med åtgärderna. Socialdemokraterna sjunger ju om det egna ansvaret för att utverka den friheten... "slav stå upp för att slå dig fri". De sjunger inte: ge mig en genomsnittlig levnadsstandard på andras bekostnad.
Då kommer jag till nästa problem som är gränssnittet mellan makten politik och makten medier.
Politiken redogör för avsikterna med sina reformer. Hillevi Engström, arbetsmarknadsministern, gav utredande och klargörande svar på Tomas Rambergs frågor. Hon förklarade gång på gång på vad sätt många enskildheter i a-kassan är delar av en helhet som syftar till att främja arbetslinjen. Vi har en mycket generös a-kassa i ett OECD-perspektiv, skattefinansierad till 70 %, med 60 miljarder, av vilka hälften går till åtgärder. Taket i försäkringen är inriktat framför allt på dem med låga inkomster, och kan behöva ses över. Premien i försäkringen följer risken, olika hög för olika risk. Avgifterna är en drivkraft till arbete på samma sätt som jobbskatteavdraget är det.
Man kan tycka - jag tycker - att utfrågaren av en politiker skulle ha någon liten tanke på politikens komplicerade roll i ansvaret för landet, i ansvaret för den långsiktiga utvecklingen, i ansvaret för att få människor i arbete hellre än att betala dem för att inte arbeta. Man kan också tycka att utfrågaren skulle tänka igenom vilket budskap han kommer att förmedla med sina frågor och akta sig för populism. Är det fortfarande rimligt i ett statsfinansiellt perspektiv på lång sikt att göra sig till tolk för utökade utgifter i socialförsäkringarna (dit a-kassan brukar räknas). Är det helt otänkbart att begära att medierna i någon mån delar ansvaret för landet?
Ekots lördagsintervju är det bästa vi har av seriös samhällsinformation på Sveriges Radio. Tomas Ramberg är den smidigaste och samtidigt intelligentast skoningslösa utfrågare vi har. Han lyssnar och för samtalet framåt, han vänder och vrider på frågeställningarna och ställer de frågor som grundar sig i kännedom om vilka de ömma punkterna är. Han om någon borde vara vaksam på att inte falla in i den snällism som nu utgör socialdemokratins interna problem i relation till ett modernt samhälles krav.
(Artikeln ovan är hämtad från följande länk http://www.newsmill.se/node/31288 .
onsdag 22 december 2010
Snö eller kyla...
Det är frågan..?
När termometern i skrivande stund visar -20 grader hoppar jag inte jämfota av lycka direkt. Det är snarare så att jag bävar för el-räkningen som kommer i ett brev på posten om några veckor.
Med andra ord skottar jag hellre snö flera gånger om dagen, än betalar dyra pengar för el, när det ändå är svinkallt var man än går...
När termometern i skrivande stund visar -20 grader hoppar jag inte jämfota av lycka direkt. Det är snarare så att jag bävar för el-räkningen som kommer i ett brev på posten om några veckor.
Med andra ord skottar jag hellre snö flera gånger om dagen, än betalar dyra pengar för el, när det ändå är svinkallt var man än går...
tisdag 21 december 2010
Ge mig nässpray NU!!!
Eftersom mina älskade familjemedlemmar smittat mig med någon slags hemsk förkylning som aldrig riktigt bryter ut, utan hänger sig fast i kroppen och utsöndrar små små krämpor och besvär. Ena dagen har man feber, andra dagen ont i halsen och den tredje dagen ledvärk.
Det enda som varit konstant är den där jädrans nästäppan! Kan ju delvis bero på att jag sedan några år tillbaka är nässpraysberoende, naturligtvis är det så. Men det är en sak att få nässprayen ifred, då vet man ju att det bara är att spruta lite spray och så är problemet över efter en stund.
Men har man flera i familjen som lider av nästäppa, tar sprayen slut på en gång, vilket lämnar mig kvar i panik. När man får "lock" i näsan och om man dessutom lider av muntorrhet blir det lite extra besvärligt, då vill man hellst bara andas genom näsan och inte munnen.
Därför vill jag har nässpray NUUUUUU!!!!
Det enda som varit konstant är den där jädrans nästäppan! Kan ju delvis bero på att jag sedan några år tillbaka är nässpraysberoende, naturligtvis är det så. Men det är en sak att få nässprayen ifred, då vet man ju att det bara är att spruta lite spray och så är problemet över efter en stund.
Men har man flera i familjen som lider av nästäppa, tar sprayen slut på en gång, vilket lämnar mig kvar i panik. När man får "lock" i näsan och om man dessutom lider av muntorrhet blir det lite extra besvärligt, då vill man hellst bara andas genom näsan och inte munnen.
Därför vill jag har nässpray NUUUUUU!!!!
Vad är det som rör sig...
I mitt huvud idag då..?
Okej, idag åkte jag färdtjänsttaxi för första gången. Hemskt egentligen...att åka färdtjänst när man är så ung som jag är. Eller så är det inte så, det beror nog mest på att man förknippar färdtjänst med äldre människor och då blir det nästan lite tabu att använda tjänsten om man är...ja...lite yngre. Det kanske var därför det kändes lite pinsamt när taxin stod framför ytterdörren och därför jag bad till gud att ingen granne skulle gå förbi och se mig.
Med tanke på mina grava sömnproblem och diverse sjukdomar sade min läkare idag till min stora förvåning att vi ska testa ett "bolltäcke"!?! Som tydligen har god effekt för personer med min problematik och om man har störd sömn. Med tanke på att jag nu är riktigt desperat, är jag villig att testa vad som hellst nästan.
Informationshungrig som jag är, slängde jag mig på datorn så snart jag klivit in genom dörren och läste, läste och läste om täcket som snart kommer att göra min kropp lugn och fin...
För den som är intresserad kan läsa om "bolltäcket" här
Men, då kommer ett litet problem. Alltid dessa problem. Men eftersom täcket inte är ljudlöst ska det bli intressant och se hur maken reagerar på ljuden täcket ger ifrån sig. Han kanske blir jättestressad och vaknar vid minsta lilla rörelse och då blir det ju galet. Tur att jag inte behöver köpa täcket själv, utan får det genom habiliteringen eller vad det nu heter.
Hur som hellst, är ett "BOLLTÄCKE" något helt nytt för mig, hade inte hört talas om det innan och det ska bli ytterst intressant att se om den fungerar och ge mig tillbaka min sömn.
Återkommer nog med mer information under och efter testperioden.
Okej, idag åkte jag färdtjänsttaxi för första gången. Hemskt egentligen...att åka färdtjänst när man är så ung som jag är. Eller så är det inte så, det beror nog mest på att man förknippar färdtjänst med äldre människor och då blir det nästan lite tabu att använda tjänsten om man är...ja...lite yngre. Det kanske var därför det kändes lite pinsamt när taxin stod framför ytterdörren och därför jag bad till gud att ingen granne skulle gå förbi och se mig.
Med tanke på mina grava sömnproblem och diverse sjukdomar sade min läkare idag till min stora förvåning att vi ska testa ett "bolltäcke"!?! Som tydligen har god effekt för personer med min problematik och om man har störd sömn. Med tanke på att jag nu är riktigt desperat, är jag villig att testa vad som hellst nästan.
Informationshungrig som jag är, slängde jag mig på datorn så snart jag klivit in genom dörren och läste, läste och läste om täcket som snart kommer att göra min kropp lugn och fin...
För den som är intresserad kan läsa om "bolltäcket" här
Men, då kommer ett litet problem. Alltid dessa problem. Men eftersom täcket inte är ljudlöst ska det bli intressant och se hur maken reagerar på ljuden täcket ger ifrån sig. Han kanske blir jättestressad och vaknar vid minsta lilla rörelse och då blir det ju galet. Tur att jag inte behöver köpa täcket själv, utan får det genom habiliteringen eller vad det nu heter.
Hur som hellst, är ett "BOLLTÄCKE" något helt nytt för mig, hade inte hört talas om det innan och det ska bli ytterst intressant att se om den fungerar och ge mig tillbaka min sömn.
Återkommer nog med mer information under och efter testperioden.
fredag 17 december 2010
Min "nya" blogg...
Ja, som jag skrev i min förra blogg. Tröttnade jag till slut på allt strul, men framför allt för att den bloggportalen var väldigt begränsad.
Så från och med nu, hittar ni mig, mig mig och mig här..!
(Om ni undrar hur jag hunnit skriva så mycket? Kan jag tala om att...det har jag inte...jag har bara kopierat några gamla inlägg som jag tycker ska leva vidare)
Så från och med nu, hittar ni mig, mig mig och mig här..!
(Om ni undrar hur jag hunnit skriva så mycket? Kan jag tala om att...det har jag inte...jag har bara kopierat några gamla inlägg som jag tycker ska leva vidare)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)