Och så var det, det där...

Med religion.

Vi har haft en del diskussioner om religion här hemma och jag har haft, har en del starka åsikter om de religioner som de flesta hört talas om.

Jag kan inte påstå att jag är sådär jätte het på någon av dem. Men det finns en religion som jag tycker mer illa om än andra!

Alla religioner har betydelse och någon form av syfte. För vissa är det en tröst och kanske ger tron på det vi inte kan ta på även hopp och viss styrka.

Människor har alltid tillbett någon form av högre makt. Något som "ur människan" skapade för att ge en slags förklaring på naturens kraft. De hade inte samma kunskap som vi. Tänk bara på hur de måste ha uppfattat ett åskväder?
Människan har alltid haft ett behov av att få en förklaring på vad det nu kan vara.

För en del har tron varit ett sätt att handskas med det som är smärtsamt och gör ont. Vissa kan tron varit det som räddat deras liv. Men för andra har det varit precis det motsatta.

Gud/Gudar skall straffar de som är onda och de som är goda skall bli belönade med evigt och lyckligt liv någon annanstans. Någonstans som inte är här på jorden.

Den som tillber "Gud" skall komma till paradiset där det är kärlek och alla som är där eller komma skall, är i harmoni med varandra.
I paradiset finns ingen ondska. Bara kärlek och lycka.

Men då undrar jag VARFÖR?

Hur kommer det sig att folk måste vänta på att komma dit till det där paradiset efter det man lämnat jordelivet?

Varför strävar inte människan efter ett paradis här och nu?
Varför accepterar vi orättvisa där vissa blir "lyckligare" än andra? Och varför har man rätt till lyckan när den sker på en annans bekostnad?

Varför måste man tro på en högre makt, en "Gud" en profet eller andra gudar som skall ge en allt det man inte har idag?

Hur kommer det sig att religion får utöva makt över andra människor genom skrämsel och spela på den enskildes goda vilja och medkänsla?

Varför får man begå onda handlingar i Guds namn?

Om Gud/gudarna skapat människan av kärlek, att folk ska vara goda. Att människan skall vara god och omge sig av kärlek. Ge kärlek, inte begå brott eller onda handlingar. Att man skall visa respekt, inte döma någon.

Där kan man säga att samtliga religioner misslyckats. Och då kan man ju fundera på vad det egentligen beror på?

Det som sägs i flera religioner är att människan skapades av dessa övernaturliga gudar, skapats för att ge kärlek. Allt är kärlek, allt handlar om kärlek.

Varför är människor inte det då?

Då är det ju det största misslyckandet någonsin!!!

Visst, man skall inte bara säga att religioner har haft negativ inverkan på alla sätt. Det skulle vara en lögn isåfall.
Min make (som läst religionshistoria) gav mig en förklaring. Obs, att det är en av tusentals förklaringar om hur religion uppstod. Ur människan som inte har den vetskap vi har idag. Förstod exempelvis inte vilka krafter naturen har. Ett oväder, en blixt, torka, vatten, havet, solen, stjärnorna osv osv. De sökte en förklaring till fenomenet och skapade en högre makt. En Gud, flera gudar som blev det som inte människan kunde förklara eller ens var kapabel till att förstå. Då lade man sin oförståelse på någon som var lika oförklarlig som naturfenomenen.

Man skapade Gud eller gudarna som blev symbol för det som omringade människorna. Människan kunde inte skapa blixtar, jordskred, stormar, det var den övernaturliga icke människan det vill säga Gud som visade sin makt genom dessa fenomen.

Sedan var religionen en slags levnadsregel. En som människorna skulle leva efter för att ingå i ett civiliserat samhälle. Som vi har lagar och regler idag. Man vet vad som är rätt eller fel.

Tänk på människor som levde för tusentals år sedan.
De förstod inte vad naturen kunde